ondska är något jag fascineras och förundras över.
har följt flera ärenden medialt, men blivit mer känslomässigt engagerad i ett brott som rubricerades som mord i mitten av oktober förra året. den 3-åriga lilla Albin som kom in till sjukhuset svårt misshandlad och senare dog av sina skador. idag kom det ut i händerna på allmänheten, förundersökningsprotokollet. jag har väntat. inte längtat, för jag hade på känn att det skulle vara hemsk läsning. och nu såhär 432 sidor in har jag gråtit, läst, hulkat och ångrat mig att jag ens började ta del av det Fruktansvärda han har fått utstå. med största sannolikhet kommer jag inte kunna sova en enda microsekund.
den åtalade, styvpappan, nekar och hävdar frekvent att barnet har åsamkat sig skadorna på egen hand. att han ska ha haft ett PSTD anfall och slagit sig till döds för egen maskin. nu är jag förvisso ingen kriminolog, eller forensiker heller för den delen men bilderna som jag nyss ofrivilligt (de har en tendens att blanda bilder i texten, fast de egentligen bör bifogas i separat bilaga) skrollade mig igenom från brottsplatsen påvisar en helt annan historia. blir så jävla arg. kan någon förklara för mig hur en VUXEN kan anse sig ha rätt att slå ett barn? och när vi ändå håller på, få mig att förstå hur man inte ens kan stå för det sen? kan man födas utan samvets kromosomer?
hursomhelst önskar jag denna jävel ett långt och vidrigt livstidsstraff. men landet lagom bjuder väl som vanligt på mellanmjölk förståss.
https://www.expressen.se/gt/styvpappans-sista-tid-med-3-aringen-innan-pojken-dog/
